Inflation är ett centralt begrepp inom nationalekonomi som beskriver en ökning av den allmänna prisnivån i ett samhälle över tid. När inflationen stiger innebär det att varje krona kan köpa färre varor och tjänster än tidigare – pengarnas köpkraft urholkas.

I Sverige är det Riksbankens uppgift att hålla inflationen låg och stabil. Målet är att den årliga inflationen ska ligga kring 2 procent. En måttlig och förutsägbar inflation anses vara gynnsam för ekonomin eftersom den uppmuntrar till konsumtion och investeringar, till skillnad från deflation (minskande priser) som kan leda till att företag och hushåll skjuter upp sina inköp, vilket hämmar den ekonomiska aktiviteten.

Orsaker till inflation

Inflation kan uppstå av flera anledningar, men de vanligaste delas in i två huvudtyper:

• Efterfrågeinflation: Uppstår när den totala efterfrågan på varor och tjänster i ekonomin är större än utbudet. När hushåll, företag och offentlig sektor vill handla mer än vad som kan produceras, pressas priserna uppåt. Detta är vanligt i högkonjunkturer när optimismen är stor och många har gott om pengar.
• Kostnadsinflation: Drivs av att företagens produktionskostnader ökar. Om exempelvis löner, energipriser eller kostnader för importerade råvaror stiger, tvingas företagen kompensera detta genom att höja sina priser ut till konsumenterna för att bibehålla sina vinstmarginaler.

Mätning och effekter

Det vanligaste sättet att mäta inflationen i Sverige är genom Konsumentprisindex (KPI). Statistiska centralbyrån (SCB) följer prisutvecklingen på en representativ ”korg” av varor och tjänster som svenska hushåll konsumerar. Riksbanken använder sig främst av måttet KPIF (KPI med fast ränta), som exkluderar effekterna av ändrade bolåneräntor för att få en tydligare bild av det underliggande inflationstrycket.

Hög inflation skapar osäkerhet och kan få betydande konsekvenser. För privatpersoner minskar värdet på sparkapital, medan de med lån kan gynnas då lånets realvärde minskar. För företag blir det svårare att planera och fatta långsiktiga investeringsbeslut.

Bekämpning av inflation

För att bekämpa en för hög inflation använder Riksbanken sitt främsta verktyg: styrräntan. Genom att höja styrräntan blir det dyrare för banker att låna pengar, vilket i sin tur leder till högre räntor för hushåll och företag. Detta dämpar låneviljan, konsumtionen och investeringarna, vilket minskar efterfrågan i ekonomin och får inflationstrycket att avta.

Penningpolitiken samspelar ofta med finanspolitiken, där regeringen kan vidta åtgärder för att inte ytterligare driva på efterfrågan i tider av hög inflation.